Brocante.

Som de allra flesta vet så gillar jag ju second hand. Av alla de slag. Det har dock varit lite klurigt att hitta bra second hand-butiker här, åtminstone om man inte haft väldigt mycket pengar till övers utan bara varit sugen på att fynda.

Men la Brocante, i söndags. Oh la la. Vilken dröm alltså. Tänk er en hel stad med bara begagnat så långt ögat kan nå. Alla Limeil-invånare hade gått upp i gryningen denna söndag, och ställt upp små bord och klädställningar och partytält alldeles utanför sina hus. Alla möjliga prylar till försäljning. Det rådde bilförbud detta veckoslut. Gatorna kryllade av folk, sånär invånare härifrån staden såsom människor långväga ifrån, som alla promenerade runt och skapade allmänt kaos. Solen strålade och värmde så gott, alla var glada, och jag gjorde några finfina fynd. Bland annat två par skor för en euro paret, som det säkert dyker upp någon bild på så småningom!

En zebra, en gammal symaskin, en cykel. Vilken härlig kombination.

Och i ett stånd med gamla sytillbehör och vita broderade dukar och knypplade spetsar och bluskragar, hittade jag några fina damtidningar från 30- och 40-talet.

Jag inbillar mej att tanterna tyckte jag var väldigt söt, för jag betalade inte många slantar för dessa skatter.

Une coiffure du soir de René Rambaud.

Efter tre timmars stenhård spaning mådde jag illa och mina stackars ögon var helt stirriga. Då var det väldigt fint att komma hem till ett färdigdukat bord och en härlig måltid på den varma husterrassen, med utsikt över den livade gatan.

Som om inte dagen redan låg på maxnivån för hur bra en dag faktiskt kan vara, så begav jag mej på eftermiddagen på gudstjänst inne i Paris. Så underbart. Och kvällen avslutades med en kaffe i Chatelet tillsammans med Soila och två kanadensiska backpackers på genomresa som vi träffat på i kyrkan. Upprymd är det rätta ordet för hur jag kände mej påvägen hem i métron. Glad, uppmuntrad, pepp, upplivad. Och aningen helt totalt slut.

Och snipp snapp snut, så var detta inlägg slut!