Bara en quick update innan läggdags.

Det har hänt en hel massa trevligheter den här helgen, och jag har inte hunnit uppdatera bloggen någonting alls. Och alldeles alldeles strax måste jag hoppa i säng, för imorgon ska jag upp svintidigt för att åka in till min begynnande språkkurs på Champs-Elyssées. Jag skulle kunna berätta hur mycket som helst, göra långa utläggningar över helgens nya platser och människor och känslor. Men, nu får det bli en kom-ihåg-att-det-är-Mirjam-som-skriver-snabbis innan läggdags.

För att fatta mej kort. I lördags for jag in till l'Opéra samt Montmartre igen för att köpa dom där grejorna jag hittade i onsdags men då inte hade med mej några pengar till. Alltihopa tog mycket längre tid än jag hade räknat med. (Jag måste se till att bli lite mer haj på att beräkna hur lång tid saker och ting tar. Mina tidsplaner spricker alltsom oftast, och jag börjar inse att alla resor downtown tar många fler timmar än vad jag räknar med.) Jag kom hem vid femsnåret, slängde i mej middag gick på toaletten packade ner nya näsdukar i väskan, och åkte igen.

Denna gång till en ny-i-stan-träff som Hillsong-kyrkan annordnade. En sådan underbar kväll. Ett houseparty hemma hos ett par i kyrkan, mingel med godsaker och goa människor. Jag blev introducerad för en hel rad fina personer. Stämingen var härlig. Så enkel. Jag träffade en annan nyligen anländ, finsk aupair. Och en svensk tjej som bott här i några år. Blev snäppet ännu mer förvirrad än jag redan är, av alla hopp mellan språken. Engelska-franska-engelska-svenska-engelska. Men det var så trevligt. Och äntligen kände jag att nu börjar saker och ting falla på plats. Hela Parisgrejen började kännas det är så här ska det vara.

Så. Jag träffade nya människor från alla möjliga länder. Och i förmiddags traskade jag än en gång iväg till tågstationen och åkte in till stan. På gudstjänst den här gången. Jag kom dit, kände igen ansikten, kindpussar, vad roligt att se dej igen, småprat, ännu mera hälsa på nya. Har man bara lärt känna någon enstaka så blir det genast så mycket lättare.

Som en enda stor familj där folk är måna om varandra. Hemma.

Vi drog iväg ett litet gäng på café efteråt. Fikade, pratade, gick i affärer, utbytte telefonnummer och sådantdärnt. Jag försökte memorera namn.

Så jag har haft en fin helg. Så underbart skönt att äntligen träffa människor. Göra bekantskaper. Här är några bilder som jag i all hast tog under lördagen.

Ser ni Sacré Couer?

Puss och kram hela dan!