onsdag 2 december 2009

Nu tänker jag skryta. Je suis suédoise.

Aldrig förr har jag varit så stolt över att svara på frågan varifrån jag kommer. För när jag svarar Sverige så skiner dom franska fejsen upp.

Jag hörde att vi är det mest föredömliga landat i världen då det kommer till politik. När jag säger att jag är svensk börjar folk titt som tätt prata samhällsfrågor. Jag är tyvärr inte särskilt insatt i politik. Men vårat politiska system är tydligen bra. Och det är jag stolt över.

Vi värnar om naturen. Jag har aldrig tillhört den klimatsmarta, miljömedvetna gruppen människor. Inte om jag jämför med många av mina verkligt intresserade vänner. Men här känner jag mej plötsligt så bra. Inte så att jag är bättre än då jag bodde hemma. Men. När jag märker skillnaden i tankesätt. De små, små olikheterna i vardagliga situationer. Att saker görs annorlunda här, och jag reagerar och tänker att "det är ju mer miljövänligt att göra som vi gör hemma.." Då liksom inser jag att det lilla jag gör ändå gör en liten liten skillnad. Och sedan ser vi tydligen naturliga ut. Vi är dom hälsosamma, långa, välbyggda. Inga konstigheter.

Vi är seriösa, ordentliga. Vi har starka, bestämda åsikter. Vi har inget problem med att sätta ner foten, markera gränser. Ganska mycket feminister, tror jag. Kan själv. Vi har lite "Grynet: Ta ingen skit"-power i oss.

Så nej. Det känns faktiskt inte tjatigt när folk hela tiden frågar varifrån jag är. Det är lika roligt att svara och se reaktionen varenda gång.

Bisous,
Mirjam

Inga kommentarer: